Det finns ett stort antal olika modeller av brandvarnare på marknaden, från diverse olika tillverkare.
Det rekommenderas INTE att köpa brandvarnare utanför Europa pga. kraven i den europeiska standarden EN-14604, se vad den engelska konsumentverket avråder.
Vi rekommenderar att du köper brandvarnare från något svenskt företag som kan lagstiftningen och samtidigt ger dig trygghet och värnar om dina rättigheter, som konsument vid garanti och reklamation. Du får då en produkt som har genomgått tester och är godkänd för försäljning inom EU.
Köper du din brandvarnare från någon av medlemsföretagen i BrandvarnareGruppen, kan du vara helt säker på att du köper från en seriös aktör.
Det finns olika typer varnare som detekterar brand.
Joniserande brandvarnare
var de allra första brandvarnare som kom ut på marknaden för privatpersoner. De hade en radioaktiv kärna i mitten som reagerade på molekyler i luften. Det gjorde dem onödigt känsliga vilket kunde medföra problem på ställen där man inte vill ha larm som tjuter i onödan. För hemmabruk togs de joniserande brandvarnare bort från marknaden pga. av den stora miljöpåverkan radioaktivt ämne har under återvinningsprocessen.
Numera rekomederar MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att man har optiska brandvarnare i stället. Har du ett joniserande brandvarnare rekommenderas att du byter ut det, både pga av ålder men också för att den inte upptäcker glödbränder på samma sätt som en optisk brandvarnare gör. Om du är osäker, ta ner brandvarnaren och leta efter den radioaktiva ikonen. Om din varnare har detta märke (bild) bör det bytas ut. Tänk på att alla brandvarnare ska lämnas till en Återvinningscentral, de ska INTE slängas bland hushållssoporna.
Optiska brandvarnare
är den vanligaste modellen och som rekommenderas vid installation i våra bostäder och är även känd för många under termen “fotoelektrisk”. Optiska brandvarnare fungerar enligt ljusreflektionsprincipen genom att en ljuskälla och fotocell samverkar inne i själva kammaren. Om rökpartiklar kommer in i kammaren reflekteras ljuset och träffar fotocellen, vilket i sin tur aktiverar larmet.
Värmevarnare
är ett komplement men kan inte ersätta en brandvarnare.
Dessa skall placeras endast där en optisk brandvarnare kan orsaka oönskade larm, som t.ex. i kök, tvättstugor, kalla/dammiga vindar, källare, verkstäder och garage samt teknikrum. Eftersom värmevarnare endast reagerar på värmeförändringar och inte på rök-/förbränningspartiklar, räknas värmevarnare som ett bra komplement för ditt hem.
CO varnare
är också ett komplement som heller inte kan ersätta en brandvarnare.
CO/Kolmonoxid är en osynlig, luktfri och smaklös gas som är giftig för människor och djur och som uppstår vid alla typer av förbränning. Om förbränningen inte får tillräckligt med syre eller om det sker en felaktig eller ofullständig förbränning av bränslen som t.ex. gas, kol, olja och ved, som ofta används i spisar, värmare, bensingeneratorer mm. bildas CO gas. En CO-varnare bör placeras nära där du sover för att ge extra säkerhet. Eftersom CO-varnare endast reagerar på CO-gas och inte på rök-/förbränningspartiklar, räknas CO-varnare som ett bra komplement för ditt hem.
Seriekopplad eller fristående?
De allra flesta människor behöver mer än en brandvarnare i sitt hem. Har du fler än en brandvarnare så bör du välja en seriekopplade variant, piper en, piper alla! Seriekopplade brandvarnare ge dig tidigare och tydligare varning vid larm och därmed köpa dig tid att komma ut och i säkerhet. Seriekopplade brandvarnare är oftast lite dyrare än fristående, men om du har dina brandvarnare i 10 år, så är det en billig livförsäkringen.
Vissa system har även möjlighet att skicka meddelanden till din smartphone eller surfplatta.
Om du köper ett smart hemsystem, kontrollera då även att larmen är “genuint uppkopplade” även om HUB, WIFI/Internet eller strömmen går. Vissa system låtsas vara seriekopplade, men att du då är beroende av HUB eller Wifi för att kunna kommunicera.
Strömförsörjning.
Det finns generellt tre typer av strömförsörjning för brandvarnare, men de måste alltid fungera även om strömmen går, så de flesta har även ett reservbatteri.
230V nätanslutna brandvarnare
får sin ström från elnätet, men har alltid någon form av backup, gärna ett extra batteri inuti brandvarnaren som oftast är utbytbart. Om du bygger ett nytt hus/lägenhet/kontor bör du överväga att använda 230V nätansluten brandvarnare för högre säkerhet. Du bör också kontrollera hur ofta reservbatteriet ska bytas ut.
– Brandvarnare med inbyggt långtidsbatteri
har ett batteri som inte går att byta ut och förväntas hålla hela brandvarnarens livslängd, oftast upp till 10 år. Utmaningen är förstås att man inte kan byta batteri. Skulle man ha ett längre larm och inte varit hemma eller om brandvarnaren är placerad i en kall miljö så förkortas livslängden på batterier och därmed också på brandvarnaren.
Fördelen är att när batteriet indikerar “låg spänning” så byter du ut både brandvarnaren och batteriet till en ny enhet.
– Brandvarnare med ett utbytbart batteri
med längre livslängd har ett batteri som inte behöver bytas varje år, men kanske vart tredje eller vart femte år. Fördelen är förstås att du kan byta ut batteriet, om den skulle indikera långt batteri innan brandvarnarens livslängd är över. Använd litiumbatterier för extra lång batterilivslängd, vanligtvis 9V, CR2 eller CR-123
– Standardbatteri
ofta 9V batterier som normalt håller i ca 1 år. OBS! Det är en ny brandvarnarstandard på gång som kommer att kräva längre batteritid än 1 år, men brandvarnare med sk.1 års-batterier får fortfarande säljas och kommer att finnas på marknaden ganska länge till. Fördelen är att batterierna är billiga och lätta att få tag på, men den korta drifttiden är en av anledningarna till att brandvarnaren behöver nya batterier varje år och på sikt därför kommer att ersättas av brandvarnare med längre batteritid.
Viktig! Oavsett vilken typ av strömförsörjning din brandvarnare har, bör din brandvarnare rengöras minst en gång per året för att undvika oönskade larm.
Glöm inte att testa din brandvarnare med jämna mellanrum och gärna efter en längre tids frånvaro.
Lag och ansvar
Sedan 1999 har det funnits krav på att brandvarnare ska finnas i alla nybyggda bostäder. För bostäder som är byggda innan finns ett allmänt råd som säger att det bör finnas brandvarnare i alla bostäder. I det allmänna rådet om brandvarnare i bostäder står att ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare och hyresgäst kan tas upp i hyreskontrakt eller någon annan form av avtal. Om inget finns avtalat bör fastighetsägaren ansvara för installationen av brandvarnare och hyresgästen ansvara för skötseln, som batteribyte, testning, rengöring.
